livetpamittvis.blogg.se

Det här är en personlig blogg om Livet, mitt i synnerhet. Vad är det som driver mig framåt, vad är viktigt för oss i vardagen. Tankar och funderingar och en del personliga åsikter. Följ mig gärna på mitt nya äventyr som Bloggare.

Ännu ett år.....

Kategori: Allmänt

Idag slutar Lucas sjuan det är helt overkligt att tänka på. Han är så stor och börjar verkligen bli tonåring på en massa olika sätt. Han växer så det knakar och han gillar fortfarande skolan jättemycket och de är jag så himla tacksam för. Han får inget gratis, han får kämpa för allt för han har dyslexi och han får kämpa för att hänga med. Det blir en hel del tjat om läxor med mera. Men det är ju såklart för att jag vill att han ska få med sig så mycket kunskap han kan i framtiden. Jag tänker ofta på hur dumt det egentligen är att man går i skolan och ska lära sig allt under den perioden i livet som det händer som mest för alla både psykiskt och fysiskt. Jag tyckte själv att skolan var supertråkig och jobbig på högstadiet och gjorde inte mer än jag absolut behövde. Men när jag kom vidare till gymnasiet och studier efter också så blev min syn på skola och lärande något helt annat. Jag hoppas att det blir så för Lucas också. Han vet vad han vill jobba med och han vet vilket program han vill gå på gymnasiet och nu gäller det att kämpa dessa år på högstadiet för att se till att han kommer in där han vill. Väldigt mycket förändrades när han började högstadiet som det gör för många, ny klass, nya lärare och olika lärare i alla ämnen, skåp att ha sina grejer i. Han har klarat det bra. Han är ordningsam och vill göra bra ifrån sig. Han har bra kompisar och jag vet att han är en bra kompis tillbaka och det är skönt i hjärtat.

 Jag är så tacksam och glad för att han är den person han är. Min omtänksamma, goa och snälla tonåring. Visst vi har våra konflikter men de är färre nu för tiden. Vi gillar att umgås och vi har kul ihop. Jag vet att han snart kommer vara vuxen och ska leva sitt eget liv fullt ut men jag tänker göra allt jag kan för att njuta så mycket jag kan av de åren jag har kvar med honom hemma. Känns så konstigt att han är myndig om 4 år. Herregud 4 år det är ju ingenting. Ett år går så himla snabbt så jag får passa på att njuta allt jag kan av honom nu när jag kan. Jag hoppas att jag kan ge honom verktygen för att leva sitt liv på bästa sätt. Jag lär honom vilka värderingar som är viktiga och hur man ska sköta sig. Att man ska vara sig själv, våga gå den väg man själv vill. Han får hjälpa till med saker här hemma som många andra i hans ålder aldrig ens ha gjort men jag tänker att det är bra skola för framtiden. Samt så skulle jag inte klara allt själv på grund av min hälsa. Men jag vet att städa, tvätta, diska och laga lite mat det kan han. Såklart inte perfekt. Men han vet hur man gör och han vet framförallt att det måste göras för att hem ska fungera.  Han förtjänar ett långt och skönt sommarlov för skolan har varit tufft detta år. Mycket som blev annorlunda och tuffare än mellanstadiet men tycker att han har klarat det väldigt bra. Vi kommer att få fortsätta kämpa och det finns inget jag hellre vill än att hjälpa honom att nå sina mål i livet och tillsammans så kommer vi lyckas på det ena eller andra sättet.
 
Fortsätt att vara precis som du är min älskade Lucas. 
 
Kramar Linda
Kommentera inlägget här: