Att ta sig tid!
Kategori: Allmänt
Ni vet säkert hur svårt det är att få tiden att räcka till. Så är det även för mig, sen har man inte energi till allt man vill göra. Men ibland så får man bara ta tag i sådant som man vill göra men som tiden inte räcker till. Idag gjorde jag det och den frågan jag alltid ställer mig efteråt är varför är det så svårt att få till tiden? Jag träffade en gammal kollega och vän som jag alltid tyckt väldigt mycket om. Så när vi träffas så är det så trevligt och lätt. Men vi är inte sådana vänner som umgås jämt men det ska väl inte behöva gå år innan vi ses i alla fall. Det skiljer också ganska mycket i ålder på oss men det spelar ingen roll det har aldrig spelat någon roll. Så idag så sågs vi äntligen och det var så himla roligt och lagom. Vi käkade god lunch och strosade i några affärer. Det bästa av allt vi umgicks och vi uppdaterade oss på det som hänt sedan sist. En hel del såklart men det är så himla härligt med människor som man kan umgås med när man vill och när man väl ses så är allt precis som vanligt. Det är riktig vänskap, det är aldrig någon diskussion om vem som inte hört av sig mm. Man tar vid där man slutade sist även om det var längesedan.
Det här med tid är alltid en faktor man måste ta hänsyn till, för man har ju saker man måste göra och sen har man saker man vill göra, men de sakerna skjuter man ofta på för att man kan. Men hur roligt är det egentligen. Nej inte så kul alls. Jag ska försöka att bli bättre på att blanda upp de sakerna jag måste göra men saker som jag tycker är roliga, omge mig med vänner som ger mig energi och som är som jag är. Vill man inte umgås med mig så är det helt ok. Ingen är tvungen, men all vänskap ska gå åt två håll. Jag tänker sluta att vara den som ger och ger hela tiden. För förstår man inte att man får ge och ta så blir det bara väldigt tråkigt. Varför ska man finnas där för någon som inte gör samma sak tillbaka. Jag försöker lära Lucas hur man ska vara mot varandra och då måste jag visa honom hur en riktig vänskap fungerar.
Nu är snart ännu en vecka och helg slut och en vecka av vårt liv läggs till handlingarna men jag tänker glädjas för det roliga och stå ut med det tråkiga för det är så livet är. Man får välja vad man vill fokusera på och jag väljer att fokusera på det positiva, imorgon kommer min tonåring hem igen och det märks mer och mer hur lite han behöver mig när han är hos sin pappa. Det är helt normalt jag vet det, men jag är inte van och det kommer ta ett tag till innan jag vänjer mig. Men jag vet att han har det bra hos sin pappa och att vore det något han vill så skulle han höra av sig. Det är väl bara svårt att vänja sig att han har mindre behov av mig. Han har mer gemensamma intressen med sin pappa så de pratar mycket ”jobb” och sådant som inte är kul att prata med mig om eller jag ska vara ärlig jag bryr mig inte jättemycket. Men huvudsaken är ju att han har det bra!
NU ska fortsätta att njuta av min kväll på balkongen och tänka på allt kul jag har gjort denna vecka.
Kram Linda
