Ännu en vecka till ända!
Kategori: Allmänt
Söndag igen, vart tar veckorna vägen? Tiden bara rusar iväg, även om tiden numera känns kanske lång och ensam för många. Men det viktiga är att vi håller oss friska. Man ser överallt hur Corona påverkar oss, i vad vi kan göra, vad vi får uppleva, en del av oss jobbar hemma, en del är isolerade från familj och vänner. Såg någon gullig bild på några fina damer som hade fikastund i dörrarna på deras lägenheter. Ja vad ska man göra? Alla sätt är bra utom de dåliga. Jag tyckte det var gulligt de gjorde det bästa de kunde av situationen. Det är nog så vi alla behöver tänka vi gör så gott vi kan. Vi får umgås ute om det är möjligt. Såklart så måste vi ju ändå vara nära vår familj och speciellt barnen.
Efter några mer än tuffa veckor känns det som att min kropp och jag börjar komma i mer balans igen. Tänk att det nog var något så litet som att min kropp saknade protein och att jag nog inte tog upp näring, mineraler och vitaminer på rätt sätt. Jag visste ju att jag kunde råka ut för en del biverkningar när jag valde att göra denna andra operation. Det här är ingen vanlig operation som de gör ofta i Region Örebro. Men jag fick liksom en andra chans. Jag kände att jag var tvungen att ge mig själv möjligheten till att kanske någon dag få göra en knäprotesoperation. Det är inget jag ångrar men jag tror att jag lärt mig att jag behöver vara noga med att känna av min kropp. Den senaste månaden har jag inte mått alls bra, jag har tappat energin helt. Som tur är så har jag en väldigt förstående chef som har låtit mig jobba hemma. För hade jag inte kunnat det så hade jag varit sjukskriven för tom att jobba hemma har varit på gränsen vad jag orkat. Jag har i princip gått från sängen till datorn och tvärtom. Men jag klarade detta denna gång med och jag känner när något är fel i min kropp och det gjorde jag denna gång också. Det gäller bara att orka stå på sig för man får inget gratis. Det är inte lätt att försöka kämpa för fullt för att få läkare att förstå samtidigt som man har noll kraft och energi.
Veckan som kommer är Påskveckan och den har vi alltid firat som alla andra familjer. När jag var yngre och vi hade vår stuga i Sälen så firade vi alltid påsk där. Det var massa med snö, massa sol och sliriga backar men det hörde till. Man sög ut det sista av vintern. Det är underbara minnen att tänka tillbaka på. Jag har haft förmånen att få uppleva mycket speciellt under Påskhelgen genom åren. Men det största av allt som har hänt under någon påsk någonsin är påsken 2006. Då min Pappa skulle fylla 70 år och vi skulle ha en fest för honom. Men ödet och Lucas ville något annat eftersom han till slut kom ut dagen innan skärtorsdagen och eftersom det var stor helg så var det inte en massa folk som jobbade på bb. Så Mats och jag och en nyfödd Lucas missade pappas kalas och vi fick fira påsken på Universitetssjukhuset i Örebro. Men vad gjorde det när vi hade blivit föräldrar till den goaste killen i världen. Och även detta år fyller både Pappa och Lucas år i Påsk. Vi får väl se vad vi kan få till för något firande men något ska det bli. Såklart när man fyller 14 år måste man ju fira det.
Nu är det snart dags att krypa ner för ikväll, har haft en bra och produktiv helg och nästa vecka blir det bara jobba måndag och tisdag sen blir det 6 dagar ledigt och det ska bli så himla skönt! Hoppas att ni med har haft en skön helg. Ta hand om er.
Kramar Linda
