När du längtar.
Kategori: Allmänt
När man längtar så lever man, ja det kanske är så man har ett behov eller en önskan som man vill göra/ uppleva. Jag längtar efter mycket olika saker i livet. Men kanske just nu längtar jag mest efter att det ska bli som vanligt igen. Jag längtar ofta mer efter personer än grejer i livet. För det är kontakten med människor som ger mig mest. Materiella saker kan ju vara trevligt men det är inget mot att uppleva saker tillsammans med andra. Ge och få utbyte av varandra och vara social och prata och umgås. Finns det något roligare. För mig är det nog det som ger mig mest kraft och energi.

Just nu längtar jag också till jobbet, imorgon ska jag åka dit för första gången på snart 7 veckor. Det är omöjligt att inte sakna mina goa kollegor och känslan av att vara med i ett sammanhang. För visst har jag det bra här hemma och jag är tryggare här hemma när man tänker på viruset. Men det blir ensamt och man saknar skratten och våra fika och lunch stunder. Jag saknar att höra mina kollegor små prata, skratta, bolla idéer. Det ska bli så himla kul att få träffa alla imorgon. Visst är det ett jobba som ska göras. Kommer nog kännas väldigt konstigt imorgon vid lunch att åka hem och fortsätta jobba hemma igen. Men jag tänker göra det bästa av det. Det är ju ingen som kan styra det som händer nu. Det är som det är och man får göra det bästa av det.
Jag längtar också efter sommaren och hoppas att vi får en väldigt fin sommar i år. Men i år så tvivlar jag på det. Vintern har ju varit obefintlig så det känns som att sommaren också kan bli konstig. Antingen blir det jättevarmt eller så regnar sommaren bort. Något normalt tror jag inte på. Det är bara en känsla jag har men vi får väl se vad som händer.

Jag längtar också efter svar, svar på frågorna vad som händer i min kropp och varför. Jag hoppas att den nya remissen kan ge oss fler svar än frågetecken men vem vet när den tiden kommer. Så jag får att stå ut ett tag till. Så stolt över Lucas som idag klarade godkänt på hans matteprov. Han får kämpa mycket i skolan men till slut så lyckas han knyta ihop säcken och jag hoppas att han är stolt och nöjd över sig själv. Jag är stolt och glad över att han till slut lyckas kämpa på det extra man behöver. Det är inte lätt och vi bråkar och tjafsar men till slut så landar vi i något bra. Man märker att steget från 6:an till 7:an är stort. Större än han trodde. Men man lär sig mycket av att kämpa också.
Ta hand om er i detta gråa trista regnväder. Efter regn kommer solsken så vi får vänta och längta efter det nu.
Kram Linda