livetpamittvis.blogg.se

Det här är en personlig blogg om Livet, mitt i synnerhet. Vad är det som driver mig framåt, vad är viktigt för oss i vardagen. Tankar och funderingar och en del personliga åsikter. Följ mig gärna på mitt nya äventyr som Bloggare.

En helt vanlig lördag.

Kategori: Allmänt

Vissa dagar är bättre vissa dagar är sämre så är det för oss alla. När man lever med kronisk sjukdom och andra sjukdomar så blir dalarna och topparna ibland väldigt många. Ett tag nu har jag känt mig stark, men efter det som hände förra helgen med besök på akuten har jag känt mig konstig hela veckan. Jag gör ju verkligen allt rätt, jag äter bra mat, dricker som jag ska och tränar varje dag och ändå mår jag konstigt och kroppen beter sig på ett sätt jag inte förstår. Detta tar så mycket krafter av mig för att även om jag som sagt verkligen anstränger mig för att må så bra jag kan så vill inte riktigt kroppen samma som jag.

 

Men det är väl nu man får ta fram det där hårda pannbenet man har, när man ska visa för sig själv att man aldrig ger upp även om det är tufft, väldigt tufft. Att jag ska få bra önskar jag mig inte ens för jag vet att dit kommer jag inte komma men att jag kan få må lite bättre med mina mått mätt vore verkligen härligt. Det är som att man hela tiden går uppför en backe och man liksom aldrig når toppen och kan få lite med lut och kunna återhämta sig lite. Jag behöver återhämtningen för att komma vidare. Jag behöver få känna mig piggare och gladare. Jag blir orolig när det händer oväntade saker som jag inte förstår. Min mående har jag oftast väldigt bra koll på. Men nu famlar jag lite i mörkret. Det får nog bli ett samtal till min läkare på måndag för att hon kanske ska kunna kolla om hon kan lista ut vad som är konstigt.

Har i alla fall varit iväg och simmat idag och det är jag glad över att jag klarade av och det ger mig energi. Så i eftermiddag blir det vinterstudion på tv och även lite trav ska jag kunna klämma in. Lucas ska åka med sin pappa till Örebro för att gratta hans faster och sen har han valt att följa med Mats hem och komma hem imorgon. Detta betyder att jag kommer få ett dygn helt själv och det är på ett sätt skönt men samtidigt lite tomt. Men Lucas är så stor nu och han måste själv få bestämma vart han vill vara. Jag förstår att han vill vara så mycket han bara kan med sin pappa och jag är så glad att vi har den relationen att Lucas själv kan få välja. Han har lika mycket rätt till båda sina föräldrar. Men det är nog mer att man behöver vänja sig att man inte längre kan styra honom på samma sätt. Han börjar bli stor och det är bara normalt men det känns ovant.

 Imorgon ser jag fram emot årets höjdpunkt för oss som älskar att titta på skidor på TV. Vasaloppet den mäktiga starten i Berga by i Sälen är oslagbart. Sälen är ett ställe som ligger mig otroligt varmt om hjärtat för när jag växte upp så hade vi en stuga i Sälen. Min mamma och pappa byggde den och där spenderade vi otroligt mycket tid både sommar och vinter och jag började åka skidor när jag var 3 år. Tyvärr funkar inte det att åka skidor längre men det är nog mycket därför jag alltid har trivts i snö och gillar vintern. Men den vinter vi har nu för tiden kan kvitta. Jag minns andra tider när man var liten och snödrivorna var dubbelt så stora som jag var. Detta var tider det, man brukar ju säga det var bättre förr och även när det gäller vintern stämmer det. Dagens barn får knappt uppleva snö och det är ju väldigt tråkigt. Nu känns det som att vi snart bara har en årstid inte fyra.  

Ha en underbar lördag – Njut av det som är bra just nu det är allt vi kan göra.

Kramar Linda

Kommentera inlägget här: