Dagen efter
Kategori: Allmänt
Idag är det dagen efter igår, en dag som slutade på bästa sätt men som lika gärna hade kunnat sluta i en katastrof. Jag är inte typen som är speciellt rädd av mig och definitivt inte för att köra eller åka bil. Inte för farter heller. Jag älskar att köra bil, jag känner en otrolig frihet när jag kör bil. Jag är en bra bilförare, jag tar inga onödiga risker (såklart är ingen perfekt). Ibland när jag kör långt och man är inne i sin bilkörning och man inte känner hur snabbt man kör funderar jag på om det skulle hända något skulle jag reagera då? Svaret fick jag igår. Ja jag reagerar och i detta fall reagerade jag rätt. För jag visste vad jag skulle göra för att göra allt jag kunde för att vi skulle klara oss så bra vi kunde. Idag är jag otroligt tacksam för livet, även om det är tråkigt med en massa saker. Men bara livet är värt så himla mycket. Det är otäckt att man ska behöva bli så skrämd för att uppskatta sitt liv. Lucas och jag har en otroligt nära relation och jag har alltid trott på ärlighet i vår relation så vi har pratat mycket om vad som hände oss igår. Jag vill att han ska inse allvaret men inte bli rädd. Han ser en framtid som yrkeschaufför precis som sin pappa. Vilket fordon det blir får vi se. Men jag vill att han ska få med sig den rätta respekten men inte rädslan. Men jag är bäst på att se vad han behöver och det kommer jag ge honom när det än kommer och om det kommer en större reaktion. Han är klok och förståndig och brukar som jag bearbeta saker direkt så jag tror att vi pratade igenom det tillräckligt igår. Såklart tänker man alltid tänk om…Men nu gick det bra med oss och det är huvudsaken.
Idag fick även bilen sig en kontroll och nu är en ny registreringsskylt beställt och vi har fått tid till att laga bilen. Men som tur är så går det bra att köra den fram till det är dags för att snygga till den. Det är tur att man har försäkringar för när olyckan är framme så kan det bli kostsamt men jag är noga med sådant. Så det kommer att ordna sig. Vi betalar en självrisk som man alltid gör men sedan står försäkringsbolaget för resten. Idag har vi även varit ute och åkt lite bil inte så långt men ändå så att jag inte ska känna mig osäker när jag sätter mig bakom ratten. Det är väl som när man ramlar av en häst upp igen bara. Jag vet att jag kan hantera en bil och att jag kör säkert. Så det gäller bara att arbeta bort den känsla som jag har i kroppen. Jag märkte idag när jag var ute och körde att jag hade extra koll på vägkanterna och det är inte alls konstigt, jag antar att det är helt normalt. Det gick så himla snabbt igår allting och jag har tänkt mycket på det både igår kväll och idag och det kommer nog ta ett tag innan det släpper. Men det får göra det jag bearbetar det så kommer jag gå starkare ur det. Som jag alltid gör. Inget ont som inte har något gott med sig.
Tack till er alla som läser min blogg och till alla som har skrivit hälsningar och meddelanden och ringt. Vi är så tacksamma och glada för att ha så många fina och omtänksamma människor runt oss. Det är inte självklart för alla men för oss är det så och det är jag evigt tacksam för.
Kramar Linda
