livetpamittvis.blogg.se

Det här är en personlig blogg om Livet, mitt i synnerhet. Vad är det som driver mig framåt, vad är viktigt för oss i vardagen. Tankar och funderingar och en del personliga åsikter. Följ mig gärna på mitt nya äventyr som Bloggare.

Leva med mitt humör.

Kategori: Allmänt

Jag är den jag är på gott och ont och jag tänker och känner mig igenom mina dagar en i taget. Försöker fånga stunden här och nu vara tacksam för det som är just nu. Men ibland så misslyckas jag och jag låter något som händer ta överhand. När det händer så blir jag så frustrerad. Jag känner så himla mycket och direkt och det är inte alltid det bästa men det är så jag är och jag kan jobba på att försöka dämpa det lite men till viss del kommer jag alltid vara så. Jag reagerar först och får tänka till sedan. Den första tanken kanske inte alltid är den bästa tyvärr. Men när jag lugnat ner mig lite så kan jag se det som jag inte såg tidigare. Vissa saker kan man inte styra men man måste bestämma själv hur mycket det ska styra mig.

 

Personlig utveckling tycker jag är kul och intressant. Varför gör jag som jag gör och vad kan jag göra bättre eller i alla fall annorlunda. Säkert en massa saker såklart men för att kunna ändra sig måste man ju vara medveten om vad man vill förändra. Jag tror att man kan lära så länge man lever men visst blir det svårare med åren. Men jag tycker också att jag blir bättre på att acceptera de mindre bra sidor jag har och att jag kanske kan förändra det en del i alla fall när jag känner att det begränsar mig. Ni vet när man blir så där irriterad på folk i sin omgivning. Vad kan jag göra åt deras sätt att bete sig? Egentligen ingenting men jag kan ju välja att gå igång på det eller försöka ta ett djupt andetag och tänka att det får lösa sig. Jag har ett knep till och det är att prata av mig med någon som jag litar på och som förstår mig. För jag kanske inte är ensam om detta synsätt.

Att vara en människa som styrs väldigt mycket av sina känslor är både något väldigt bra men också jobbigt eftersom det är jobbigt att ha känslorna på utsidan. Men jag är hellre som mig i det avseendet än att vara en sluten person som har svårt att ta fram sina känslor. Det vore nog mycket värre. Det är i alla fall det jag tror. Det kommer alltid finnas människor i vår närhet som kommer ta en massa energi ifrån oss men det är upp till dig och mig att bestämma om de kan krypa in under skinnet på oss eller om vi kanske bara kan låta dem var som de är. Jag eller du kan aldrig ta ansvar för någon annan det får varje person göra själv. Jag kan bara bestämma vilken person jag vill vara.

Kram Linda

Kommentera inlägget här: